Att uppleva stress är en del av livet. Alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge kan kroppen ta skada.
Stress är idag ett av våra största samhällsproblem. Enligt Folkhälsomyndigheten sjukskrivs varje år ca 70 000 människor p.g.a stressrelaterad ohälsa. 75% av dessa är kvinnor och det är de unga som uppger sig vara mest stressade. Umeå universitet har också gjort en utredning som visar att ca 770 personer dör av arbetsrelaterad stress varje år.
Stressreaktionen har tidigare varit nödvändig för att överleva, men i det moderna samhället behöver du sällan kämpa rent fysiskt för att överleva. Ändå händer ungefär samma saker i kroppen oavsett om du upplever ett verkligt hot eller om du springer ikapp en buss. Stressreaktionen sätts även igång vid psykiska ansträngningar, till exempel när du blir arg på någon eller känner att du har för mycket att göra.
En situation som en person uppfattar som stressande kan en annan uppfatta som trevlig. Hur du reagerar i en situation beror på olika saker, till exempel vad du har varit med om tidigare i livet och hur du fungerar som person. Men det finns vissa saker som många upplever som stressande. Till exempel känner många en stark press när de har för mycket att göra på arbetet eller i skolan.
Även i privatlivet med vänner och familj kan en del uppleva sociala krav som känns svåra att leva upp till. Mest stressande är krävande situationer som du har liten kontroll över, och som du känner dig ensam om att hantera.
Du kan också bli stressad av att inte ha tillräckligt många och meningsfulla uppgifter eller utmaningar i sitt liv. Det kan hända till exempel under en längre tids arbetslöshet. Även då är jämvikten mellan aktivitet och vila rubbad.
Vi människor är skapade att växla mellan aktivitet och vila under dygnets lopp. Stress är i sig inte farligt och vi klarar ganska mycket stress, bara vi återhämtar oss.
Det är alltså inte stressen i sig som kan bli skadlig, utan det är bristen på återhämtning!
Varningssignaler och symtom
Stress påverkar många delar av kroppen och kan visa sig på olika sätt för olika personer. Tydliga tecken och varningssignaler kan vara en eller flera av följande saker:
- Du är trött på morgonen, även när du sovit länge och ostört flera nätter i rad.
- Du har svårt att somna på kvällen och kanske vaknar tidigt på morgonen utan att kunna somna om.
- Du har svårt att koppla av och varva ner.
- Du känner dig likgiltig för vad som händer omkring dig, nedstämd och orolig.
- Du har svårare att koncentrera dig.
- Du får dåligt minne.
- Du känner av ångest.
- Du har lätt att fastna i negativa tankar.
- Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
- Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
- Du känner dig stel, spänd och får ont i kroppen.
- Du känner dig uppgiven och trött, och undviker därför sociala kontakter-
- Du har tappat lusten för sex.
- Du får infektioner lättare och oftare.
- Du känner det svårare att andas ordentligt.
- Du upplever att tiden inte räcker till och höjer därför tempot ytterligare.
- Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist.
- Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst.
Ta reda på hur stressad du är
Det finns olika sätt att ta reda på om du är i riskzonen för skadlig stress. Ett sätt är att fylla i olika frågeformulär som utformats för att mäta din stress och bedöma om du är på väg mot utmattning. Genom att svara på frågorna kan du ta reda på hur din situation ser ut. Ett sådant stresstest, som kallas SMBM, hittar du här.
(Delar tagna från 1177.se)
Hjärnstress, utmattning och psykisk ohälsa – Korta Fakta om stressrelaterade sjukdomar.
- Under 2016 drabbades 74 000 svenskar av stressrelaterad psykisk ohälsa. (källa Hjärnfonden)
- På sex år har antalet som sjukskrivits på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa ökat med 140 procent för kvinnor. (källa Hjärnfonden)
- 4–13 procent av befolkningen är drabbad av utmattningssyndrom (källa Hjärnfonden)
- Sedan 2010 har långtidssjukskrivningarna ökat med 80 procent. Psykisk ohälsa står för närmare 60 procent av denna ökning, enligt Stressforskningsinstitutets siffror från 2017 (källa Hjärnfonden)
- Antalet startade sjukfall ökade med 98 000 mellan åren 2010 och 2015. Sjukskrivning för reaktioner på svår stress ökar mest! (Källa Försäkringskassan)
”För en god hjärnfunktion är det centralt att ha en bra balans mellan hjärnans aktivitets-och vilosystem”
(Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, Umeå Universitet)
Utmattningssyndrom är en av de tuffaste sjukdomarna vi har med symtom som;
Trötthet och sömnproblem
- Du har ingen energi och upplever en stor trötthet som inte går att vila bort.
- Du känner dig utmattad.
- Du har svårt att somna på kvällen eller vaknar många gånger under natten.
Känslomässiga symtom
- Du är lättirriterad, orolig och nedstämd.
- Du har ångest.
Tankemässiga symtom
- Du glömmer saker och har svårt att koncentrera dig.
- Du har problem med att planera och genomföra uppgifter.
Kroppsliga symtom
- Du har fysiska besvär som hjärtklappning, yrsel och värk.
- Du är väldigt känslig för ljud.
- Du kan få olika typer av besvär från magen och tarmarna.
Du kan bli sjuk väldigt plötsligt
Själva insjuknandet går ofta långsamt och besvären utvecklas med tiden. Men ibland kommer symtomen mycket snabbt och påtagligt. Till exempel kan du plötsligt få svårt att orientera dig eller göra vanliga saker som att låsa upp en dörr, läsa en text eller följa med i ett samtal. Du kan också plötsligt känna dig förvirrad, få stark ångest eller yrsel.
Vanligt med stresskänslighet och skuldkänslor
Du är ofta mycket känslig för all slags stress. Det är också vanligt med skuldkänslor och skamkänslor. Du kan också känna dig misslyckad och nedstämd om du inte klarar av ditt arbete, dina studier eller ditt vardagsliv som du brukar.
Depression
Personer som har utmattningssyndrom kan också ha en depression. Men det är inte alla med utmattningssyndrom som blir deprimerade.